Sveriges resurser

Sverige var under stormaktstiden ett klassiskt bondeland, och väldigt glest befolkat. Vid 1600-talets början bodde det ungefär en miljon människor i Sverige. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen skedde en stark befolkningsökning i Sverige under 1600 talet. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln. Sverige var ett väldigt litet land med Europeiska mått mätt.

Politikernas enda mål var att få fram resurser för den landets krigsmakt och den kostsamma expansiva utrikespolitiken med krig efter krig. Sverige var en militärstat, samt monarki, det vill säga en diktatur i stort sett.

På 1600 talet började industrialiseringen av Sverige. Politiken var att maximera export och minimera import. På så sätt skulle skattkistorna fyllas. Det var järnbruken och malmen som var basen. Man ville exportera järn och koppar. Och man blev självförsörjande beträffande krigsmateriel. Under denna tid började befolkningen öka. Dock förorsakade krigen i början av 1700-talet en stagnation för Sverige. Under första halvan av 1600 talet så började Sverige också moderniseras. En modern byråkratisk organisation med ämbetsverk, myndigheter, växte sakta fram. Bland annat Lantmäteriet som kartlade Sverige och landets resurser. Med lantmäteriets hjälp kunde staten också enklare mäta hur mycket skatt bönder ska betala. Det kom också ett postverk. Det möjliggjorde ett enklare sätt att utbyta information. Även Sveriges vägnät började byggas ut. Även skolväsendet moderniserades. Gymnasier och universitet växte fram för att förse staten med ämbetsmän. Domstolarna förbättrades också. Den svenska staten (och byråkratin) gjordes också effektivare genom att Sverige delades in i län som hade landshövdingar, länsstyrelser och en residensstad.

Genom indelningsverket byggdes en professionell och bra armé upp, som snabbt kunde mobiliseras. Armen var professionell med yrkessoldater. Detta var en av de stora anledningarna att lilla Sverige kunde föra krig i Europa. Andra länder hade stora armer bestående av bönder, men de fick se sig slagna av de lätt utrustade och vältränande karolinerna.

Karl XII finansiera även krigen med lån. Och mellan 1716-1718 hade riksobligationer till ett värde av 6 miljoner daler silvermynt lånats ut. De huvudsakliga statsinkomsterna kom dock från skatter och arrenden från bönderna

Även reduktionen drog in pengar. Karl XI:s reduktion var ett antal beslut som Karl XI drev igenom med riksdagens hjälp 1680-1682 som gick ut på att staten fick rätt att dra in och förstatliga stora delar av den svenska adelns egendomar